Känslosmart

Emotionell manipulation

Vad är emotionell manipulation, vem ägnar sig åt det och hur kan man skydda sig? Och kanske ännu läskigare: Hur vet en när en ägnar sig åt det själv? När slutar det vara övertalning och när blir det faktiskt ”manipulation”. Som grädde på moset pratar vi också om att vi har lite olika strategier när vi manipulerar varandra – och vi pratar om ”varm” och ”kall” manipulation.

Om längtan

Vi kan längta till och efter saker, platser och människor. Det pirrar eller kanske till och med värker i kroppen. Men vi kan också längta bort; till något som är annorlunda från det vi har just nu. Eller kanske till och med bort ifrån oss själva? Längtan kan kännas härlig, men den kan också upplevas som skamlig. Som om den vore en svaghet. I det här avsnittet pratar vi om längtan på såväl bredden som tvären.  

Sätta gränser

”Jag älskar när andra människor är tydliga”, säger Maria-Pia. ”Och jag tycker att det är superläskigt när andra människor sätter gränser mot mig”, säger Anna. Vad är det som gör det svårt att sätta gränser och hur kan man göra för att det inte ska vara så laddat att sätta gränser i en relation? I det här avsnittet får låter vi fegisen och bulldozern prata med varandra och landar i att vi har ett ansvar att såväl sätta gränser för oss själva som att vara lyhörda för andras.

Ska man ta skit?

Det finns en anledning till varför vår bok heter "Känslosmart - konsten att leva med sig själv och andra". För det här med att förhålla sig till andra människor är inte enkelt. Eller sig själv, för den delen. I det här avsnittet pratar vi om vad det är att ta skit och vi utforskar våra olikheter vidare. Anna som har svårt att sätta gränser och känner att folk hela tiden klampar in, och Maria-Pia som undrar vem hon har trampat på tårna. 

Är du upplyst nu, eller?

Vad händer om man är tyst och vänder sig inåt i 10 dagar? Maria-Pia åkte på en tio dagars lång meditationskurs och fick ett nytt perspektiv på känslor. I det här avsnittet berättar Maria-Pia om sin upplevelse och några av de insikter hon fick med sig: ”Tänk om jag aldrig mer behöver låta mig styras av mina känslor?” och ”Tänk om jag haft fel i min livslånga kamp för rätten att få vara arg?” Men vi klappar också varandra och självaste Dalai Lama på huvudet.

Sorgskräck

Ingenting i livet är konstant. Människor föds och dör, och oron över att någonting ska hända dem vi bryr oss om kan vara förlamande. Vi kallar det för ”sorgskräck”. Maria-Pia berättar om hur hon gick med sorgskräck för att förlora sin mormor när hon var liten, och Anna tycker att det är otäckt varje gång någon av hennes barn eller man lämnar hemmet. Hur kan vi ge sorgen en plats i våra liv, så att vi inte behöver leva i sorgskräck?

Rädsla, mod och sårbarhet

Det är modigt att vara rädd, och det går heller inte att vara sårbar utan att också gå sin rädsla till mötes. Anna och Maria-Pia pratar om vad de är rädda för, hur det känns att vara rädd och hur vi kan hjälpa varandra att vara sårbara. Och så pratar vi om Maria-Pias härliga dotterdotter och den låt som Anna skrev till hennes dop. ”Limas sång” finns på Spotify, och som så passande handlar om att hon kan vila trygg i kärlekens famn.

Lite skam till kaffet?

Skammen är en ganska begriplig liten figur om man plockar isär dess beståndsdelar. Och om vi inte är så förtvivlat rädda för den så blir den heller inte så farlig. Vi sätter skammen på bordet, gör studiebesök i skamvrån och konstaterar att det till och med går att skämmas över att man skäms. Och om man råkar nysa mitt i inspelningen – visst måste man väl skämmas då?

Antingen eller - eller både och?

Är man antingen god eller ond eller smart eller korkad? Eller kan man vara både och? Vi går balansgång mellan det vita och det svarta, åker slalom mellan allt eller inget och utforskar gråzonen däremellan. För visst finns det väl en sådan?

Tebjudning med avundsjukan

När vi satte oss ner för att dricka te med avundsjukan satte sig missunsamheten med vid bordet och roffade åt sig alla kakorna. Efter en viss tveksamhet bjöd vi in den i samtalet och fick möta sidor av oss själva som vi haft undanstuvade i många år.